Det är samma visa i den tredje diktsamlingen.
Jag skriver poesi långt efter det hänt eller långt innan det ska hända. Jag skriver om ögonblick jag inte förstod men minns. Jag skriver om att våga och om att vilja. Jag skriver om när evigheten möter våra grusvägar.
Det är precis som när en möglande korvskiva uppehåller ännu en dag.
I den svältande hundens liv.
Lars-Gösta Nauclér